0

akvarellbild

Under den här arbetsområdet jobbade vi med akvarellbilder som har tekniken vått i vått som innebär att skarvarna suddas ut och färgerna kan röra sig fritt och i varandra. Tanken är att elevens konstnärlighet och experimentlusta får flöda fritt. Genom att blöta ett papper, antingen med en pensel eller spola under kran, arbeta in mycket färg i en pensel och hålla den mot pappret sprids färgen över pappret.

Akvarellfärg var den material som vi använde av oss för att  kunna rita de här bilderna.

Jag tycker att det var ett riktigt bra arbetsområdet och om jag kommer säker göra en finare bild nästa gång för nu har jag lärt mig hur man ritar såna bilder och det gäller att våga också för visa vågar inte hälla färgen över pappret.

Men jag skulle kunna ge den här bilden 4 av 10 stjärnor.

bild

0

Skolidrott i andra länder

Sverige – landet med nästan minst skolidrott i hela Europa  Av Morteza Rezai

3/9 2016

Svenska skolbarn- och ungdomar får bara 56 timmar skolidrott per år. Bara sju länder – av 31 stycken totalt – ligger sämre till än Sverige. Av länderna i Norden har Sverige minst antal timmar.

Frankrike är det land mest idrott i skolan – de har 108 timmar, alltså nästan dubbelt så många som Sverige.Det är ganska långt ifrån den idrottstimme per dag som OS-stjärnorna vill ha.

Sämst i Norden

Minst skolidrott är det i Turkiet, med blott 36 timmar per skolår. Även Irland, Spanien, Lettland, Malta, Bulgarien och Rumänien har mindre idrott än Sverige.

Noterbart är även att Sverige är det nordiska land med minst idrott i skolan.

Vissa kommer med mot argumenten att “Fler timmar löser inte problemet” bland annat Håkan Larsson som är professor i idrott, inriktning utbildningsvetenskap.

Han säger att även om idrott och hälsa är det mest populära ämnet i skolan, så är det också det som flest har svårt för.

-Innehållsmässigt måste man också anpassa lektionerna så att alla känner att de trivs. Det handlar inte bara om att öka antalet timmar, det är inte det enda som behövs för att lösa problemet med stillasittande, säger han.

Men det finns även för argument för att antalet timmar ska öka eftersom studier visar att skolresultaten förbättras om barn rör på sig mer. Bland annat Lena Kallings som är högskolelektor och utbildningsledare på hälsopedagogprogrammet på gymnastik- och idrottshögskolan.

Hon säger att det finns många anledningar att vilja ha mer idrott på schemat.

-Det är viktigt ur flera aspekter. Det handlar om att lära ut en aktiv livsstil, att det ska vara självklart att röra på sig varje dag.

Jag tycker att öka antal timmar kan ha både nackdelar och fördelar. En nackdel kan vara att vissa

har väldig svårt och vara med på idrotten t.ex det kan vara på grund av vikten,kropp osv. Jag tycker att Håkan Larsson hade lite rätt där. Men det finns ju fördelar också att öka antal timmar eftersom idrott gör så att elever för bättre skolresultat.

Jag hörde Sveriges Radio Ekot rapportera att över 200 barn i Malmö har följts från första till nionde klass. De elever som hade daglig fysisk aktivitet på schemat fick betydligt bättre resultat än de elever som bara hade vanlig idrottsundervisning två gånger i veckan.

Källförteckning

http://www.svt.se/sport/artikel/sverige-bland-europas-samsta-skolidrottslander/

Jag tycker att SVT är en trovärdig källa. det som gör källan relevant är att SVT är oberoende och opolitiskt och behöver inte vara oroligt för

finansieringen eftersom verksamheten finansieras av en tv-licens.

http://skolvarlden.se/artiklar/fa-idrottstimmar-i-sverige

Den sidan låter både relevant och trovärdig eftersom det står nästan samma fakta som det står på SVT. Men det som gör att sidan blir inte så trovärdig är att det står inte vem som har skrivit artikeln.

Och då blir man osäker över om den är påhittat eller har de bara kopierat faktan från andra källor eller är den verkligen en journalist

0

Hållbar utveckling

 

Är du bredd att minska din konsumtion för att ta ett ökat globalt ansvar?

Jo även om man är inte bredd så måste man göra det för att hjälpa de fattiga länder som Afrika,Nigeria osv. Jorden resurser tillhör alla människorna som bor på jordklotet.

Om vi människorna som bor i de rika länderna minkar vår konsumtion så kan de fattiga länder ökar sin konsumtion för att få bättre levnadsvillkor.

3.Hur kan du göra för att minska din konsumtion av olika typer av varor?

Bästa sättet som man kan minska sin konsumtion är att planera dina inköp inte mer än vad man behöver.Om vi köper mycket så kommer vi till slut slänga de och vi slänger nästan 100 miljarder per år, är det inte verkligen för mycket? Vi måste verkligen börja fundera över det.

Har man för mycket reser? så kan man gå, cykla eller åk kollektivt istället för att ta bilen. Då minskar du inte bara din miljöpåverkan utan sparar dessutom pengar och bidrar positivt till din hälsa!

Om vi funderar på energi nu så köttproduktionen kräver stora mängder energi och vatten, genom att äta mindre kött och istället mer linser, bönor och ärtor så minskar du matens miljöpåverkan. Genom att även välja ekologisk och närproducerad mat så minskar du mängden kemikalier och transporter som krävs för att producera din mat. Eller varför inte odla egen mat i trädgården? Ekologiskt förstås!

Att reparera trasiga produkter istället för att köpa nya kan hjälpa oss att minska vår konsumtion.

4.Vilken typ av varor är det lättast/svårast för dig att minska konsumtionen av?

För mig och Min familje är det köttkonsumtion som är svårast och minska. Men om vi ersätter grönsaker och baljväxter så kan vi förbättra både miljö och vår konsumtion. Att öka kollektiv trafik är den lättaste för mig och min familj eftersom vi cyklar eller går till skolan/jobbet. Och detta innebär att vi tänker både på miljö samt sparar vi pengar också.

5.Fundera ut fler sätt att minska ditt ekologiska fotoavtryck på än de som finns på s 88 i grundboken.

Att inte slänga så mycket mat och spara energi är också två sätt som man kan förbättra fotoavtrycket med.

Att utnyttja mer miljövänlig energi som sol,vind och vatten kan också förbättra fotoavtrycket dvs att välja rätt val av energi.

6.Ge tips på olika sätt att stå emot alla reklambudskap som vi ständigt stöter på?

En tips är att stå emot konsumtionen dvs att man ska inte bli påverkat av olika reklamer som annonserar kläder. Som ett exempel ”köp 3 betala för 2” vilket innebär att man betalar mindre och får mycket. Och det är inte bra för ekonomi på ett sätt för då ökar vår konsumtion och det är inte heller bra för de fattiga länderna men samtidigt det är bra på ett annat sätt för man betalar mindre och får ändå mycket.

7.Ge förslag på hur man kan minska mängden hushållssoppor?

Att inte köpa för mycket mat är ett bra förslag dvs planera din inköp vecka halande för vi slänger ganska mycket nuförtiden.

Att gör om matresterna kan också vara ett bra förslag för då kan man använda resten av maten och göra om de till ny rätt istället för slänga den.

0

Musikhistoria arbetet

   Benjamin Britten av Morteza

Edward Benjamin Britten , född 22 november 1913 i Lowestoft, Suffolk, död 4 december 1976 i Aldeburgh.

År 1924 blev han elev till tonsättaren Frank Bridge, vilken genast insåg Brittens ovanliga begåvning.

hans utveckling började år (1933) och (1945).

År 1933 hans första utveckling började och då uppfördes Brittens opus 1, Sinfonietta för kammarorkester, och i ett antal följande kompositioner utvecklade han successivt sin stilistiska säkerhet. Dittills hade instrumentamusiken dominerat.

 

url-1search

 

 

År 1945 började hans andra utveckling och då fick han möjlighet att sätta upp operan Peter Grimes på Sadler’s Wells Theatre. Operan fick ett oerhört entusiastiskt mottagande.

Ett hopplock från Brittens oeuvre hittar du i Spotifylistan som skapats för den här artikeln. Du hittar en länk till den i informationsrutan ovan. På Spotifylistan återfinns följande verk och delar av verk:

1. Te Deum in C (1934). För kör och orgel.

2. ”Interlude II” ur Peter Grimes (1945).

3. ”Theme” ur The Young Person’s Guide to the Orchestra (1946). För orkester.

4. ”Dies Irae” ur War Requiem (1961).

5. ”A Hymn to the Virgin” (1935). För kör.

6. ”Gloria” ur Missa Brevis (1959). För kör och orgel.

Britten levde under Romantiktiden. Ofta tänker vi på kärlek när vi hör ordet romantik. Romantiken är i detta fall en tidsanda – ett sätt att se på livet och ett sätt att skapa litteratur och konst. Det är vad som kallas en “epok” (en tidsperiod där en viss syn på livet, konst och kultur är aktuell).

Romantiken uppkom som en reaktion på Upplysningens förnuftsdyrkan. Romantikerna förhöll sig skeptiska till upplysningsfilosofernas optimistiska syn på det mänskliga förnuftet och den vetenskapliga kunskapen. Istället lyfte de fram känsla, fantasi, intuition och drömmar.

Nuförtiden kopplas “romantik” ofta ihop med kärlek, men den litteraturhistoriska romantiken kan handla om vilka känslor som helst, inte bara kärlek. Däremot är det typiska för romantiken att det är väldigt mycket känsla. Den som är kär är jättesuperkär, den som är arg är nattsvart rasande. Och så vidare.

Skillnaden mellan den välordnade Upplysningen och den kaotiska Romantiken kanske tydligast kan illustreras med musikstycken från respektive tid. Lyssna på de två länkarna där nere.

Musik från Upplysningen (Georg Friedrich Händel)

https://www.youtube.com/watch?v=Kuw8YjSbKd4

Musik från Romantiken (Giuseppe Verdi):

https://www.youtube.com/watch?v=zbAc_PSqS9s

  • Upplysnings musiken av Georg Friedrich Händel skulle man kunna använda på ett bröllop för det låter helt lugnt och romantiskt.

Romantikens musik av Giuseppe Verdi skulle man kunna använda som musik på en skräck film för  i skillnad av upplysningen så låter det både läskigt och spännande alltså de har använt sig av  starka karaktär (känsla) som får folk och påverkas och fundera på saker som de har aldrig funderat på.

Den första jag funderade på när jag lyssnade på både låtar så var att det borde vara tvärtom alltså romantiktidens musik borde låta mer romantisk för man hör liksom på namnet och upplysningens musik borde vara liter spännande för att få folk och vakna men det var kanske meningen att det skulle vara tvärtom.

Romantiken var särskilt populär och utbredd i Tyskland och England.  Den tyska författaren Johann Wolfgang von Goethe blev en föregångare när han redan 1774 publicerade sin romantiska kärleksroman Den unge Werthers lidanden. Den gjorde succé, och startade en våldsam debatt om huruvida litteratur kan vara farligt. På bokens succé följde en självmordsvåg: unga män identifierade sig med romanens huvudperson och begick självmord, precis som honom. Den debatten har fortsatt in i modern tid, men nu är det filmer och tv-spel som tagit över rollen som fördärvare av ungdomen.

Skräckromantiken

En särskild variant av romantiken var skräckromantiken, som betecknade många romantikers fascination för “själens skuggsida”: vad ledde människor till att begå grymma och onda handlingar? Skräckromantikerna skrev om drogmissbruk, brottslighet, mardrömmar och monster. Även om deras berättelser ofta innehöll övernaturliga element, innehåller de ofta en slags psykologisk realism. Det betyder att även om de yttre händelserna är overkliga så är människornas reaktioner och tankar realistiska. Kända skräckromantiker är bland annat den tidigare nämnde Coleridge, den amerikanska författaren Edgar Allan Poe och den engelska författaren Mary Shelley.

Jämförelse mellan epoker 

Benjamin Britten tillhör Romantik epoken och det var 1800 och 1900 talet.

Efter industrialiseringen flyttade folk till städerna. Många fantiserade sig till livet förr på landet och romantiserade sig över hur det var bättre förre.

Känslan går igenom många konstformer som till exempel måleri,litteratur,musik osv.

Nationalromantiken kom från olika konstnärer och det är en traditionell uppförande om det landet som man kommer ifrån.

Ifrån skillnad av Romantiotiden så Wienklassicism var inte lika modernt att komponera med flera stämmor som var och en var en självständig melodi som är polyfoni.

det blev mycket vanligt att komponera huvudmelodi som spelade av t ex orkesterns fioler eller en flöjt. Det blev populärt att ordna konsertaftnar då folk kunde betala inträde och

komma och lyssna. Det gjorde att musiken blev känd av fler och att kompositörer och musiker inte nödvändigtvis var tvungna att vara anställda.

En kompositionsform under Wienklassicismtiden var Sonatformen som blev mycket populärt. En annan kompositionsform som blev populärt under Wienklassicismtiden var Rondoformen.

Källor

https://sv.wikipedia.org/wiki/Romantiken

http://www.historiesajten.se/handelserepok.asp?id=58

 

0

Kiwis DNA

Kiwis DNA,av Morteza

Syftet: vi skulle se vad kiwi har för DNA och hur en cell ser ut och vi gjorde det med hjälp av T-röd som har Kokpunkt 78 °C ,Smält/fryspunk-114 °C och är jättefarligt.

T-röd är Lösningsförmåga i vatten Helt löslig och det var inte så många som lyckades få uett resultat.

Material:

T-röd

-en kiwi

-3 bägare i 10cm3

-vatten

-sked med kniv på backsidan

-salt

-filtererings papper

-tandpetare

-Mikroskåp

-glas

-diskmedel

-en stor bägare

Utförande Vi hämtade en spatel, en kiwi och en bägare. Sen gröper jag ut och krossar kiwin. Vi häller i 10 cm3 i en bägare och sen vatten så att blandningen blir 100 cm3. Vi Sen inser vi att vi har hällt i för mycket i bägaren med kiwi och behöver hälla ur lite. Nu har jag fixat saltet och vi blandar om. Sen diskar vi den gamla bägaren och filtrerar vår blandning. När vi hed väntat ett tag hämtade Susanne T-rödet och vi mätte upp så att vi hade lika mycket blandning om te-röd. jag hällde försiktigt i T-röden så att det hamnade ovan på blandningen och i mitten såg man DNA. Vi fiskade up det med en tandpetare och lade det på glas så att vi kunde se det på mikroskåpet.

Hypotes: Jag visste att diskmedel,kiwi och vatten (100ml)  kommer inte att blandas med t-röd för att t-röd innehåller C2H5OH (Etanol) etanol är en sort av alkohol som finns i drycker som öl och vin. t-röden hamnade ovan på blandningen och i mitten så att man kunde se DNA.

Resultat: När vi hällde t-röden med vattnet, kiwien och diskmedel så fick vi se att t-röden hamnade ovan på blandningen så som vi ser på bilden och i mitten så såg vi DNA som små bubblar . Vi fiskade upp en liten del med hjälp av tandpetare och lade det på glas så att vi kunde se det på mikroskåpet. DNA såg ut som månen men man kunder se små ringer som jag tror var mitokondrie men de kan naturligtvis vara luft också.

KiwipastedGraphic.png

 

 

Slutsatsen:  jag tror anledningen med att t-röden hamnade ovan på blandningen är att t-röde kanske innehåller fett och det är som om vi häller vatten i en bägare som har redan olja i , och det är klart att olja hamnar ovan på vattnet eller så kan anledningen vara att vi hällde t-röden försiktig så att det inte drunknande ner.

De bubblorna vi ser på bilden här nere ser ut som Mitokondrie men de kan lika gärna vara luft också eftersom luft ser nästan som mitokondrie alltså små bubblar (ringer).

20151005_093922803

vad är ens mitikondrie? vad har de för funktion?

jo Mitokondrier är en typ av organeller i eukaryota celler. De har en viktig roll i ämnesomsättningen genom att tillverka adenosintrifosfat (ATP), den molekyl som sedan används som energikälla i de flesta processer i cellen.